Grappa - Historia - Tillverkning - Fakta - ALLT OM GRAPPA
.jpg "Romano Levi")
Grappa, Aquavite di vinaccia, Aquavite di uve, Marc, Orujo, Bagaco, Aguardente, Tresterbrand!
....visste du detta?
1. "Grappa från början"
Lär er prova huvudtyperna av grappadestillat och lär oss varför de smakar som de gör med avseende på råvaror, tillverkning, lagring etc.
Pris: 495 kr
Tidåtgång: 2 timmar
Grappa görs av resterna vid vintillverkning. När man använt druvskalen i jäsningen till vin tar man bort druvskal och kärnor och dessa rester kan nu destilleras till sprit. Denna typ av destillat är vanligt i många länder och spriten har olika namn beroende på var den görs.
I EU får beteckningen grappa bara användas för italienska pressrestdestillat. Huvudsakligen görs grappa i norra Italien, i regioner som Friuli, Veneto och Piemonte.
Grappans kvalitet beror på vilket slags vin som det tillverkats, hur sabbt resterna tas om hand, hur hårt druvresterna pressas och om grappan lagras. Den vanligaste grappan är enkel, kolonndestillerad sprit men många vinfirmor gör även prestigegrappa.
En italiensk sprit som inte ska förväxlas med grappa är Aquavite di uve - destillati d´uva. Den är ett rent vindestillat, alltså av samma typ som brandy, cognac eller armagnac. Varje område där grappa produceras ger en egen karaktär åt slut produkten. Den finaste destilleras i en typ av Pot still/Alambic pannor och har ofta ett tillägg på etiketten "destillata - a bagnomaria" eller " -a vapore". Många kända vinproducenter gör en ära i att få fram en egen högklassig grappa.
I dag finns det ca.130 destillatörer av grappa men de flesta av dessa är inte förstklassiga.
För 100 år sedan fanns det ca 200 000 producenter men nu finns det bara ca. 500 "producenter" dvs. sådana som gör, köper, buteljerar, lagrar eller saluför grappa.
Grappan kan också lagras för att ta åt sig aromer från olika typer av fat- ek, ask, körsbär och det rödblommande akacieträdet!
De klassificeringar som finns är Giovane för ung grappa, Aromatica för ung grappa gjord av druvskal från aromatiska druvor såsom Muscat, Traminer m.fl.
Vidare klassas grappan beroende på sin ålder. Invecchiata betyder att grappan är lagrad på träfat i minst 12 månader. Stravechia eller Riserva betyder att grappan är lagrad minst 18 månader på fat. Det finns ett otal olika grappasorter, ofta druvsortsbetecknade sk. monovitigno. Även finns Aromatizzata som används för smaksatt grappa med naturliga aromer från t.ex enbär, kummin, anis, hallon osv.
Samma typ av destillat görs i många andra länder t.ex. kommer Marc från Frankrike, i Spanien där heter det Orujo och i Portugal känt som Bagaco eller Aguardente och i Tyskland Tresterbrand!
Grappa - Alkoholprocent: Grappas alkoholhalt i volym kan variera från 35 till 60 %. De flesta grappa har en alkohol i volym (ABV) på mellan 40 och 45 procent. Oftast försäljs grappan i snyggt designade buteljer. Alkoholprocenten för dessa kvalitets produkter måste vara min.37,5 men de bättre är minst 40%.
Italienska spriten Aquavite di uve är ett rent vindestillat, alltså av samma typ som brandy,
cognac eller armagnac.
Historia
Grappa har kanske framställts sedan 1300-talet och kan väl sägas vara det första riktiga "bränn-vinet" en produkt av det italienska folket för det italienska folket.
Man kan kanske spåra grappans historia bakåt till alkoholens födelse hos de gamla egyptierna. Alkohol var namnet för "den finaste beståndsdelen av något", hos egyptierna "pulver av antimon" som på arabiska hette al-kuhl. Pulvret brukades som kosmetika för att skänka glans åt ögonlocken och glansen var ett återsken av själen.
Uttrycket a'lcohol levde sedan vidare i medeltidslatinet och här tror man sig finna grappans själva ursprit.
Alcohol vini betyder "de
t finaste i vinet" eller "själen i vinet" (sprit, lat. spirito som är själ)
och det fick man genom att destillera druvrester, eller som de italienska grappatillverkarna kallar vinaccia. Själva vinet var avsett för vingårdsägarna medan vingårdsarbetarna fick hålla till godo med simpelt gjord grappa - = filo di ferro! - "Filu 'e ferru", bokstavligen "järntråd", är en typisk tuff sprit på Sardinien, en gammal tradition/passion som man smakar av med stolthet.
Att sedan befria alkoholen ur vinaccian och rena bort vattet ger en spiritus som Raimondo Lullus redan på tolvhundratalet kallade aqua vitæ ardens eller "brinnande livsvatten".
Grappa utvinns alltså ur vinskalen - vinaccia- efter vintillverkningen och då de flesta smakämnena finns i skalen så får grappan en helt specifik arom av de lokala druvorna.
Namnet: Den kanske mest troliga förklaringen ligger i norditalienarnas gamla benämning på pressrester, vilket helt enkelt är ”graspa”. Bäst blir det med röda druvor och vita riesling eller muscatvarianter. När man använt druvskalen i jäsningen till vin tar man bort druvskal och kärnor ur vinet och dessa rester kan destilleras till sprit. Det här är vanligt i många länder och spriten har olika namn beroende på var den görs.
Förr gjorde man all sin grappa i hushållen. Industriell tillverkning är av sent datum.
Nardini i Bassano del Grappa är italiens äldsta destilleri och har gjort grappa sen 1779.
I EU får beteckningen grappa bara användas för italienska pressrestdestillat och från Ticino i Schweiz samt San Marino. Huvudsakligen görs grappa i norra Italien, i regioner som Friuli, Veneto och Piemonte.
